och sen...

som ja skrev i tidigare inlägget...
när det händer för mycket gott,så måst de ju hända nånting ont också..så att livets gång skall hållas i balans.

 nu är ja så slut,lessen,bitter å så förbannat arg!!!!
ja har inte krafter mera att strida imot , så ja får väll acceptera att jag blev en tvåa...
om ungefär 1 månad så åker pojkarna bort (imot min vilja eller acception!!!!!)  och dom kommer inte tillbaka...  ja e förstörd , å har ingenting mera ti skriva , fören ja i nåt skede kan sluta gråta och försöka tänka klart.
ja hatar henne sååååå jävla mycke!!!!!