nu har ja då gått omkring å tykt synd om mej själv och hela vår situation...
hästar e bara hästar och hundar e bara hundar... men vad om dom e såååå mycket mer åt mej?
ja har grubblat å funderat å kommit till den slutsatsen att vad än slutresultatet är så blir jag ledsen...massor massor mycket lessen...
men jag är också ganska realistisk, ja vet att hästen inte känner samma smärta som jag då han inte vet om situationen ennu.. han känner bara nuet! då han lever för stunden,och det som händer NU e det som ha förstår.
GAAAAH....
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti
Please leave a footprint! ♥